Portal:Huvudsida

Från Wikipedia
Välkommen till Wikipedia,
den fria encyklopedin som alla kan redigera.
05:15, söndagen den 2 juni 2024
Just nu finns det 2 586 202 artiklar på svenska.
Introduktion · Hjälp Kontakt · Samarbeten

Utvald artikel
Auden, poeten som skrev juloratoriet.

For the Time Being: A Christmas Oratorio är en långdikt av den brittiske författaren W.H. Auden. Dikten skrevs 1941–1942 och gavs ut första gången 1944. Då gavs den ut tillsammans med dikten The Sea and the Mirror, i en diktsamling som också bar namnet For the Time Being.

Dikten är en serie dramatiska monologer i nio delar, som återges av olika berättare, körer och persongalleriet i den bibliska julberättelsen. Alla figurer talar ett modernt språk, och händelserna i berättelsen beskrivs som om de utspelade sig i en samtida värld. Auden skrev dikten för att tonsättas av Benjamin Britten, men i slutändan visade den sig vara alldeles för lång för detta syfte. Britten tonsatte därför bara två fragment, däribland en del, "Shepherd's Carol", som Auden aldrig inkluderade i den slutgiltiga diktsamlingen. Långdikten har senare tonsatts i sin helhet.

Mycket av diskussionen kring dikten har kretsat kring dess förhållande till religion, och hur man ska tyda den religiösa filosofi som formuleras i texten. Det har föreslagits att dikten har influenser från tänkare som Søren Kierkegaard, Paul Tillich, Reinhold Niebuhr och Charles Norris Cochrane. Vissa kritiker menar att dikten utgör en viktig del av Audens livsverk, som en övergång från en mer romantiskt lagd Auden till en mer religiöst intresserad, medan andra snarare har sett det som en fortsättning på den romantiska ådran men med tydligare religiösa inslag. ► Läs mer


Senast visade utmärkta artiklar: Regalskeppet Kronan (1668)Munksnäs-Haga-planenSystem of a Down

Aktuell artikel

Nyligen avlidna: Grayson Murray (25/5) John Boardman (23/5) Peder Falk (19/5) Alice Munro (13/5) Hans Wahlgren (10/5)


Pågående eller kommande händelser: Europaparlamentsvalet 2024 Operation Prosperity Guardian utanför Jemen Fotbolls-EM för herrar 2024
Pågående större krig: Gaza Rysslands invasion av Ukraina Sudan Jemen Myanmar
Mest visad igår: Carlo Ancelotti Mest visade 2024

Visste du att...
Annette Roozen vid tävling 2006 i Assen.

Redigera  Från Wikipedias nyaste artiklar  Arkiv

USA:s ursprungsbefolkning erhåller fullvärdigt medborgarskap i sitt eget land först 1924. Bilden visar Sioux-hövdingen Red Bird, fotograferad 1908.

2 juni

Italiens nationaldag

Namnsdag: Rutger, Roger (Sverige)  Vendla (finlandssvenska)

Denna dag i historien:

Fler händelser: 1 juni  2 juni  3 juni

Bra artikel
Tetrodotoxin

Tetrodotoxin (anhydrotetrodotoxin 4-epitetrodotoxin, tetrodonic acid, TTX) är ett mycket starkt nervgift utan känt motgift, som bland annat förekommer hos vissa fiskar. Dess namn är härlett från Tetraodontiformes, den ordning av fiskar som innefattar blåsfisk, piggsvinsfiskar, klumpfisk och tryckarfiskar. Flera arter inom denna ordning bär på detta toxin. Även om tetrodotoxin upptäcktes i dessa fiskar och också finns i flera andra djurarter produceras det av vissa bakterier så som Pseudoalteromonas tetraodonis, vissa arter av Pseudomonas och Vibrio.

Giftverkan av tetrodotoxin visar sig i form av förlamning av andningen, vilket kan leda till döden. Ämnet uppnår sin giftverkan genom att blockera aktionspotentialen i nervceller och muskelceller genom att binda till de spänningsberoende snabba natriumkanalerna i cellernas membran. Toxinets bindningsställe befinner sig vid öppningen till den spänningsberoende Na+-kanalen liksom saxitoxin från giftig algblomning. Toxinets verkningsmekanism upptäcktes under tidigt 1960-tal av Toshio Narahashi vid Duke University. ► Läs mer

Utvald bild

Groda.

Vitläppad trädgroda (Litoria infrafrenata) är en groda från Oceanien.

 
Hitta artiklar

A till Ö · Artiklar efter ämneskategori ·
Kategorier A till Ö · Portaler

Geografi
Afrika - Antarktis - Asien - Europa - Nordamerika - Oceanien - Sydamerika - Kulturgeografi - Länder - Naturgeografi - Biogeografi - Fysisk geografi

Historia
Arkeologi - Ekonomisk historia - Historiska epoker - Historia efter världsdel - Kulturhistoria - Militärhistoria - Politisk historia - Religionshistoria - Årtal

Kultur
Arkitektur - Dans - Film - Formgivning - Fotografi - Hantverk - Konst - Litteratur - Museer - Musik - Måleri - Radio - Teater - Tecknade serier - TV

Natur
Arkéer - Bakterier - Djur - Ekologi - Insekter - Klimat - Meteorologi - Naturskydd - Protister - Svampar - Världsarv - Växter

Religion
Buddhism - Hinduism - Islam - Judendom - Kristendom - Mytologi - Litteratur inom religion - Personer inom religion - Teologer - Teologi

Samhälle
Ekonomi - Familjeliv - Fritid - Hälsa - Juridik - Militärväsen - Personer - Politik - Sport - Statistik - Statsvetenskap - Transportväsen - Utbildning

Språk
Dialekter - Grammatik - Lingvistik - Ord - Skriftsystem - Språk efter land - Språkfamiljer - Tal - Typer av språk

Teknik
Byggteknik - Datateknik - Elektronik - Flygteknik - Husgeråd - Kemiteknik - Motorteknik - Radioteknik - Rymdfart - VVS

Vetenskap
Astronomi - Biologi - Datavetenskap - Filosofi - Fysik - Geovetenskap - Kemi - Matematik - Medicin - Naturvetenskap - Psykologi - Sociologi

Artiklar som inte ändrats på länge · Artiklar som inte är länkade till · Korta artiklar · Listor · Långa artiklar · Nya artiklar

Wikipedia på andra språk

Upplagor med fler än 500 000 artiklar
Català · Нохчийн · Čeština · فارسی · Suomi · Magyar · Bahasa Indonesia · 한국어 · Norsk (bokmål) · Српски · Tatarça / Татарча · Türkçe

Wikipedias systerprojekt

Commons
Delade filer

Wiktionary
Ordbok

Wikinews
Nyhetstjänst

Wikisource
Originalverk

Wikibooks
Läroverk

Wikiquote
Citatsamling

Wikispecies
Artförteckning

Wikiversitetet
E-lärande

Meta-Wiki
Om projekten
Information om cookies | Huvudsida utan tabeller | Huvudsida med bara text | Wikipedias status